Kommer i första hand
Min frukost och middag sammanfaller med katterna dito.
Men det finns inte en chans att jag kan äta först i lugn och ro - utan jag måste alltid utfordra de här utsvultna vilddjuren först.
De hör när jag går till köket som jag har på utsidan och kommer som skott från olika håll.
Den större av de tre ligger lugnt och avvaktar måltiden - men de två mindre...
Herregud vilket liv.
De går runt mina fötter och jamar hysteriskt när jag gör i ordning deras käk.
När de sedan fått sitt kan jag ägna mig åt mitt i stillhet och tystnad.
Så är det hos oss också. Jag gör i ordning katternas mat först och sen min egen. Ofta väntar de tills jag satt mig vid bordet, så att vi äter samtidigt. Men de är förstås lite äldre. Småkissar som växer är väl som tonårspojkar - JÄTTEhungriga. :-)
SvaraRadera