Ingen dum idé
Kommer ni ihåg dessa prylar?
I dessa fanns telefoner som man via en sladd kunde kommunicera med omvärlden.
Det var bara att stoppa i ett mynt och sedan kunde man språka med darlingen eller Kronofogdemyndigheten - ja, faktiskt vem som helst.
Och oftast kom man fram till den man ville prata med om det var en myndighet.
Man kopplades inte hit och dit och behövde in slå olika sifferkombinationer för att komma vidare - till en punkt då allt bara bröts.
En tid före telefonkiosken, fick dom som inte hade egen telefon, uppsöka telegrafstationen och beställa sitt samtal. Under tiden personalen kopplade samtalet fick man sitta ner och vänta på klarsignal från telegrafpersonalen och gå till den hytt som ditt samtal var kopplat till.
SvaraRadera(Berättat för mig av mina föräldrar)